Liksom alla byar med jord- och boskapsskötsel
hade också Vallen ett stort antal fäbodar. Många var s.k.
enfamiljsfäbodar, men några bönder i byn hade gått
samman och anlagt fäbodar gemensamt på samma plats vilket naturligtvis
förenklade skötseln under sommaren när man kunde ha fäbodpigor
som gemensamt skötte kreaturen och kunde hjälpas åt i arbetet
på fäbodarna.
LILLVATTENBOERN
Lillvattenbodarna ligger ca. en mil norr
om Vallen och anlades före 1815. Det var femhushåll i Vallen
som hade sitt sommarviste i bodarna och följaktligen fanns här
ursprungligen fem stugor med tillhörande uthus och ladugårdar.
Lillvattenbodarna slutade användas
1934 och i slutskedet var det bl.a. familjerna Tyko Andersson, Ingel-Petter
Sjölander, Hugo Josefsson och Daniel Wallin som använde fäbodarna.
Numera finns endast ett kokhus kvar på
fäbodvallen och det har ett årtal, 1816, inristat. Man vet dock
att huset är ditforslat omkring 1920 sedan familjen Abraham Abrahamsson
fått kokhuset i ersättning för den fäbod som skänktes
till länsmuseet i Härnösand.
Sedan fäboden slutade brukas aktivt
använde bönderna i Vallen den som sommarviste för får,
killingar och hästar ända in på 1950-talet.
|
KÄLSBOERN
Några kilometer från byn, i
Kittlaberget, fanns Kälsbodarna (eller Tjårsboern på vårt
språk), som nyttjades av fyra hushåll. Fäbodarna anlades
före 1832 och slutade användas 1932. Det fanns totalt fem stugor
som i slutskedet användes av familjerna August Svanström, Otto
Nilsson, Alfred Svensson, Salomon Andersson och Forsberg (från Krånge).
Numera återstår endast en nedruttnande
fäbod tillhörande f.d. Forsbergs samt resterna av ett nedruttnat
fähus och kokhus. En fäbod är flyttad till hembygdsgården
i Junsele. Den byggnad som finns kvar har ett antal år inristade
bl.a. ett från 1889.
Även hit forslade Vallenbönderna
sina djur som inte producerade något, får och killingar, under
sommaren. Detta pågick till början av 1960-talet.
|
VIBERGSBOERN
Vibergsboern eller Höverbäcksboern
användes av familjen Viberg från Vallen. Den anlades under 1880-talet
och brukades till 1908. Den ligger mellan Höverbäckstjärn
och Bodvalltjärn och skogsbilvägen till Bodvalltjärn går
praktiskt taget rätt över bostället.
|
ROLÉNSBOERN
Rolénsboern fanns sydost om Omsjömyren
och var ursprungligen en huggarkoja tillhörande Robert Wallenroth
som kom att användas som fäbod under sommarhalvåret av
Johannes Rolén, därav namnet, och som huggarkoja vintertid.
Här finns inga hus eller rester kvar av fäboden.
|
MYRHOLMSBOERN
Myrholmsboern fanns också i trakten
av Omsjömyren och nyttjades av familjen Erik Myrholm. Inte heller
här finns några hus eller rester kvar.
|
NILS-OLS BOERN
Ytterligare en fäbod som fanns i närheten
av Omsjömyren. Denna fäbod användes av bybor i Vallnäset,
bl.a. en som hette Nils Olsson.
|
RACKELBOERN
Rackelboern fanns ca. 100 meter norr om
nuvarande Kettlavägen, inte långt från Kettlagruvan. Den
anlades under 1880-talet och slutade användas 1934. Det fanns två
stugor som utnyttjades av som mest tre hushåll i Vallen. Den överst
belägna av stugorna kallades "Erik-Oskarsboern" och användes
i slutskedet som getfäbod.
Förutom de nämnda fäbodarna
kan det ha funnits några till. De flesta fäbodar kan skönjas
om man vet att det funnits fäbodar på platsen. Kälsbodarna
och Lillvattenbodarna är relativt öppna platser även om
sly och skog börjat ta överhand. De flesta byggnader som funnits
på fäbodvallarna har flyttats och blivit sommarbostäder
åt utflyttade Vallbor och i något fall t.o.m. fullvärdiga
åretruntbostäder.
|
Källa: Hörsägen från
äldre Vallenbor samt Ingemar Olofssons, Junsele, forskningar och utredning
av kulturminnen för Junsele Hembygdsförening, utförd under
1996. |